Fakturaköp innebär att ett företag säljer sina kundfakturor till en bank eller ett finansbolag, ofta kallat factoringbolag. Istället för att vänta på att kunden betalar efter 30–90 dagar får företaget betalt direkt, minus en avgift. Finansbolaget tar sedan över risken och administrationen kring att driva in betalningen från kunden.

Det finns huvudsakligen två typer av fakturaköp: med regress och utan regress. Vid fakturaköp utan regress tar finansbolaget kreditrisken – om kunden inte betalar står finansbolaget normalt för förlusten. Vid fakturaköp med regress kan fakturan gå tillbaka till ditt företag om kunden inte betalar, vilket påverkar både risk och redovisning. När du analyserar effekter av fakturaköp på din finansiering kan det vara relevant att även titta på likviditet och kassaflode.

Fakturaköp används framför allt för att förbättra kassaflödet, frigöra rörelsekapital och minska administrationen kring fakturahantering och påminnelser. Det kan vara särskilt värdefullt för tillväxtbolag som växer snabbt, har långa betalvillkor eller koncentrerad kundbas. Samtidigt innebär fakturaköp en kostnad som i praktiken kan liknas vid en form av finansiering, och bör därför jämföras med andra alternativ som foretagslan eller checkkredit ur både kostnads- och riskperspektiv.

Ur redovisningssynpunkt påverkar fakturaköp hur kundfordringar och skulder presenteras i balansräkningen. Vid fakturaköp utan regress försvinner normalt kundfordringen från balansräkningen, medan fakturaköp med regress ofta mer liknar en belåning av kundfordringar. Det påverkar nyckeltal som soliditet och rorelsemarginal indirekt genom hur kapital binds och hur finansieringskostnader redovisas. En genomtänkt strategi för fakturaköp kan därför vara ett viktigt verktyg i likviditetsstyrning, riskhantering och planering av företagets kapitalstruktur.